IVF eller provrörsbefruktning

Provrörsbefruktning förkortas ofta med IVF. IVF står för In Vitro Fertilisering. In vitro betyder glas på latin och fertilisering betyder befruktning. Befruktningen av kvinnans ägg sker alltså utanför kroppen.

Ägguttagning och transferering

Äggen tas ut från äggstockarna med en tunn nål som man sticker genom väggen i slidan. Det genomförs under smärtstillande behandling när patienten är vaken. När ägguttagningen genomförts är det en kontinuerlig kommunikation mellan läkaren och laboratoriet för att bedöma antalet ägg och deras kvalitét. När ägguttagningen är klar stannar patienten på kliniken för att vila. Man börjar samtidigt en lokal behandling av livmoderns slemhinna.

Efter några dagar sätts äggen tillbaka i kvinnans livmoder med hjälp av en tunn och mjuk kateter. Vi är enligt lag tvungna att följa den danska Sundhedsstyrelsens riktlinjer om hur många ägg som får sättas tillbaka.

Fjorton dagar efter transferering görs ett graviditetstest.

FER (infrysning och upptining)

Vi erbjuder infrysning av embryon. Vi använder både slow freeze och vitrifikation.

Beroende på kvinnans ålder och äggens kvalitet, lägger man in 1, 2 eller 3 embryon/blastocyster. Om det finns fler användbara embryon/blastocyster efter avslutad IVF behandling kan dessa frysas in. Enligt dansk lag kan embryon/blastocysterna sparas i upp till 5 år eller tills dagen innan kvinnan fyller 46 år.

Dessa så kallade ”överskottsembryon/blastocyster” kan vid ett senare tillfälle tinas och användas, t.ex. i en naturlig cykel utan hormonbehandling.

Överlevnadsfrekvensen efter frysning och upptining

Embryon: Vi fryser endast in de bästa embryona. Av dem överlever 50-70% en infrysning och upptining. Embryona tinas dagen innan transfereringen. På så vis kan man välja de bästa embryona.

Blastocyster: När man fryser och tinar blastocyster så är överlevnadsfrekvensen ca 80-90%. Blastocyster tinas samma dag som transfereringen genomförs.

Varför sparas nedfrysta embryon/blastocyster?

  • För att kunna få syskon.
  • För att kunna transferera i en cykel senare än den aktuella IVF-cykeln.
  • Om det inträffar oförutsebara händelser, så som sjukdom hos kvinnan eller en påbörjad överstimulation.
  • För att kunna undersöka embryona/blastocysterna för allvarliga genetiska defekter.
  • Med syfte för framtida IVF-behandling om mannen eller kvinnan ska genomgå cellgifts-, radioaktiv- och/eller strålbehandling.

Olika Laboratorietekniker

Laboratoriets viktigaste uppgift är att efterlikna de förhållanden som kvinnans ägg har i kroppen.

Mikrodroppar

Om antalet sädesceller är nedsatt så kan vi förbättra fertelitetsfrekvensen genom att tillsätta upp till 2 miljoner sädesceller per ägg via mikrodroppar.

När antalet sädesceller är normalt fertiliseras det i så kallade 4-kammarskålar där det oftast ligger flera ägg tillsammans. I varje kammare tillsätts 100.000 sädesceller.

ICSC

Mikroinsemination förkortas ofta ICSI. Det står för Intra Cytoplasmatisk Sperm Injection. Skillnaden mellan IVF och ICSI är att man vid ICSI väljer ut en spermie och för in den direkt i ägget med hjälp av avancerad apparatur. Under IVF simmar sädescellen in i ägget själv.

ICSI används vid mycket dålig sädeskvalitet och vid tillfällen när man inte har lyckats med att befrukta via IVF. Man använder också ICSI-teknik när man har tagit vävnad från bitestiklarna eller testiklarna.

Som ett led i ICSI tar man bort de yttersta cellerna på ägget så att man kan se om det är moget. Detta görs i laboratoriet. Efter ICSI-proceduren är avklarad, så hanteras ägget som vanligt.

AHA

Assisted Hatching förkortas AHA. Det är en teknologi som hjälper cellerna i ägget att komma ut ur skalet. Precis som när en kyckling ska komma ut ur ägget.

Det mogna ägget är omgivet av ett skal som spermien ska tränga igenom. Skalet är till för att säkra att endast en spermie kan tränga in i ägget och befrukta det. När det är gjort så blir skalet hårt. Det är ett normalfenomen som är till för att stänga ute de andra spermierna samt att hålla ihop de celler som växer inne i ägget.

Skalet kan förhindra ägget att ”hatche” dvs. att cellerna som finns i ägget inte kan komma ut ur skalet. Detta leder till att det inte kan sätta sig fast i livmodern som i sin tur bidrar till att det inte blir någon graviditet.

När vi utför en provrörsbefruktning så tar vi ägget från dess normala miljö. Ibland blir skalet hårdare och/eller enhetligt tunt eller tjockt jämfört med när det är i naturliga omständigheter.

AHA av ägget sker i laboratoriet precis innan transferering. Man kan hatche ägget med flera olika tekniker så som med: laser, syra eller nål. Här på kliniken använder vi nål.